BYTE
Nu byts det bloggsida, lillastorasysteryster.blogspot.com är det som gäller nu!
när blir man varse kärleken
planerna var så stora och nu börjar vi på noll igen.. fast det känns som om jag börjar vänja mig. trots alla planer som automatiskt dyker upp i huvudet så försöker jag att tänka på något annat, något som kan ta bort allt hopp.
just nu är det Norge jag pratar om, men det är inte bara Norge som sviker mig mitt huvud börja svika mig.
tänka tankar som jag trodde jag blivit av med för längesen.
Nilla skriver så fint i sin blogg (http://alskadittmonster.blogspot.com/) och hennes ord beskriver så mycket.
för det som gör att tankarna flyger runt inom mig i mitt huvud är just bilder, texter och framförallt minnen.
jag pratar förstås om kärlek, jag förstår mig inte på den. den är så svår!
först får man inte känna sen helt plötsligt så är det meningen att man ska känna massor och sen kommer känslorna på riktigt och man känner verkligen med hela kroppen, då är det försent, då är det inte tillåtet längre.
det är så konstig och jag blir så trött..
jag har inbillat mig att när det är avslutat får man inte visa något längre och helt plötsligt så förväntar man sig att jag ska tycka att saker och ting är lugnt, att vaddå det är väl ingenting. Fy! för även om det har gått en dag eller ett år så måste det väl få finnas känslor kvar. kanske inte de brinnande, svallande och passionerade men ändå de som lever kvar i minnena, minnena som finns där alltid.
som sagt jag förstår mig inte på kärleken och jag vet kanske inte riktigt om det var just kärleken jag mötte men när vet man det liksom..
hittade ett citat av Suzanne Doucet, hon skriver: ”Den första kärleken är som den första snön: man ser spåren tydligt”.
så jag väljer att tro lite på Suzanne, jag väljer att tro att jag behövde det här för att veta och för att kunna känna. just nu vet jag inte om det va kärlek på riktigt men jag hoppas att jag blir varse det snart..
kakdeg och lussebullar
har haft en toppendag med massa fika och prat, man glömmer många men aldrig er.
vädret är ruggigt och idag när jag tog min powerwalk så snöade det till och med, lite tidigt kan jag tycka.
hoppas på en fin dag imorgon, iallafall utan regn så att jag ka rida en sväng i skogen utan att bli dyblöt.
det är november och nej jag har inte jultjuvstartat jag bara älskar lussebullar. det är väl okej, eller?
veckorna går så fort och om en månad får julkänslorna komma fram på riktigt, då får man baka dubbelt så mycket och det betyder att det finns dubbelt så mycket deg att äta upp. för det är ju faktiskt det godaste.
iskalla händer och fötter
det är kallt, jättekallt! mamma satte fyr i brasan, det behövs verkligen för mina händer och fötter är iskalla.
ute är det höst men ingen bra och fin höst. det regnar ibland, det är sol ibland och det blåser hela tiden.
tiden går så snabbt, det är redan oktober och på fredag är det premiär, känns som om det va augusti precis.
åh vad jag skulle vilja åka iväg nu, utomlands där det är varmt. ett besök i Nice skulle ju inte heller vara fel.
men men, det är teater hela hösten och förhoppningsvis ska jag hitta ett jobb också även om det är svårt just nu..
jag vill ju inte ta ut nåt i förskott så här när vi inte vet riktigt men förhoppningsvis så åker jag och Jossan till Norge i januari för att jobba i några månader. jag vill så gärna och jag längtar så mycket så jag hoppas verkligen att det blir av. håll tummarna!
annars rullar allting på, allting är sig likt. löven faller det blir som sagt kallare och de stickade tröjorna åker på allt mer.
nu brinner det i brasan, värmen letar snart sig fram till mig och mina frusna händer och fötter. Seal sjunger i bakgrunden och nu måste jag ta och ringa det där samtalet fast det tar emot lite..
veckan börjar.
det är mycket man kan göra när man är arbetslös men det håller inte i längden.
jag gjorde hallon/blåbärspaj, jag bakar otroligt mycket nu när jag inte jobbar. det är nästan så att man skulle kunna skriva en kokbok eller nåt, Nilla är du med mig?
måndagar brukar vara långa och otroligt sega, mest för att de är början på den nya veckan. den här måndagen har varit lite seg men antagligen mest för att jag längtar till de andra dagarna i veckan. inte samma förväntan som kvällen innan födelsedagen eller julafton men ändå.
jag ska ju fika (för ovanlighetens skull), sjunga i massor och sen äta myspys middag med de som jag faktiskt saknar rätt så mycket när jag tänker efter.
så efter en massa prat och mys så ska jag nog klara av en vecka till i den djupa arbetslöshålan.
för när man har en tid att passa eller en plats att vara på en liten stund så blir dagen så mycket roligare och man mår så mycket bättre.
stickade tröjor och fina löv
nu erkänner jag, hösten är här och på ett sätt så gillar jag det. jag har aldrig varit ett fan av hösten men tanken på alla fina färgglada löv och alla stora, stickade tröjor gör mig så glad och inspirerad.
jag tror ändå att detta blir en bra höst, en höst med massa filmkvällar, deeptalks (kanske via datorn och vidare till Frankrike), lite gospel och såklart massvis av teater och "Oliver". det är superkul och jag inbillar mig att jag lär mig något nytt varje dag.
helgen som var väldigt planerad från början kastades om totalt och gav mig en underbar upplevelse av klassisk musik, nya människor och en helt underbar filmkväll med galna skratt och singstar. filmen lyckades vi välja tillslut efter sådär en kvart..
det har varit en bra söndag. rep, en ridtur i skogen och nu är det Notting Hill. tror faktiskt att det är en av mina favoritfilmer är helt kär i storyn och i Hugh Grant. han är ju helt underbar i dykarglasögon.
snart är det sovdags. måste bara kolla om det finns några jobb att söka..
allt varar inte för evigt
jag började skriva på något men jag suddade ut det.
suddade, suddade och suddade så som jag nu i tre veckors tid har försökt göra med så mycket.
jag inser att det inte går.
tankarna, låtarna och texterna vill inte försvinna, jag bara påminns hela tiden och värre lär det bli känns det som.
jag tror att jag hade behövt två veckor till, kanske mer jag vet inte.
jag vet bara att jag inte vill träffa dig, eller jag vill att jag inte ska vilja träffa dig.
det är så det är.
allt hade varit lättare om jag fått en utskällning och en smäll på käften och sen hade du gått därifrån.
då hade jag haft en anledning att vara ledsen och arg.
jag har i några veckors tid inbillat mig att jag är stark och faktiskt klarar detta.
att prata om det och framförallt prata bort det har inte varit något problem.
nu känns det som om jag har ljugit för mig själv och alla andra.
jag vill inte har en massa oändliga samtal om hur dåligt jag mår eller om hur allt känns.
men genom att bara gå här och inte göra något så rullar tankarna mer och mer, det är tortyr.
så inga, "åh vännen hur är det, du kan prata om allt med mig".
jag vill bara ha en kram, en stor och varm som varar i evighet.
sången vi sjöng då
minnen, minnen och återigen minnen. han frågade mig vad vi skulle göra i framtiden, ingen aning sa jag. jobba, resa kanske om man hinner. hoppas man hinner leva lite. tänkte på då, då när vi hade ett år kvar och längtade, nu längtar jag tillbaka. känns som året gick så snabbt, nästan för snabbt.
Emma och jag ska iallafall hälsa på, vi saknar de lite ju och sen åker hon ju, konstigt.
skolan började igår, ja iallafall för de som har den turen att gå i skolan. eller tur och tur, de är säkra i ett år till.
jag lever i den tuffa arbetslösa vuxenvärlden där man vill göra allt men inte kan och hinner. fast vad klagar jag för egentligen, jag ska ju spela musikal som bara den.
dansa och sjunga är toppen så strunta i allt mitt muttrande. nu ska jag bara ha ett jobb också sen är allt toppen, eller ja åtminstone lite bättre.
klaga, gnälla, muttra, sura, tjata och gnata.
man gör det allt för ofta. synd när man tänker efter det ta så mycket extra tid, tid som man kan göra något roligt av istället. jag ska minnsann på tjejmiddag med Nilla och Lasse på fredag och det ska bli toppen. kalasbra tycker jag!
så glöm nu inte att glömma att jag muttrade för det gör dig bättre.
klockan är snart tio, det var två timmar sedan jag vinkade av Henrik, det va då, nu är nu, nu är det snart läggdags.
är det kärlek
rösten ekar i mitt huvud
smaken av läpparna försvinner aldrig,
låten på radion spelas om och om igen
bilderna raderas aldrig
du är här hela tiden
även när jag vet att jag borde släppa dig
tårarna rinner som det duggande regnet utanför fönstret
jag har ingen aning om det är lyckotårar eller inte
det har gått knappt elva timmar, fånigt va?!
tanken på att allt kan försvinna finns varje dag i mitt huvud
det är det som skrämmer mig, att jag aldrig kan släppa den
jag har aldrig varit så lycklig
aldrig tyckt om någon som nu
men jag är så trött på alla dessa ständiga tankar om
hur, varför, när?
jag vill inte tvätta bort doften i håret
inte tömma huvudet på röster
inte släppa kyssen du gav mig,
jag stänger inte av radion
suddar aldrig ut bilderna
jag låter dig vara kvar
för att jag tror att jag.. älskar dig.
studentens verklighet
det har gått en tid kan man säga.. nån månad, säkert mer. det har hänt så mycket, många fantastiska saker.
stress, terminsuppspel, musikal, stress, pojkvän, betyg, skattjakt, bal, karneval, kärlek och så äntligen den efterlängtade studenten.
de två sista månaderna var tunga men helt underbara. det känns lite konstigt att tänka tillbaka på allting, alla klasskompisarna som jag inte kommer träffa i höst eftersom jag inte har sommarlov, skolan är ju slut. jag är lämnad åt vuxenvärldens val, finanskris och arbetslöshet..
om man nu ska sätta en gräns för när man är vuxen så kanske det är nu, eller är det nu man borde bli vuxen? jag känner mig inte så vuxen, jag är likadan tror jag fast jag har massa underbara minnen att se tillbaka på bara.
i morgon börjar jag jobba, sex veckors slit som förhoppningsvis leder till fler. måste säga att det skrämmer mig lite att behöva gå till arbetsförmedlingen..
jag känner inte mig annorlunda men nu helt plötsligt måste jag göra så många saker och tänka på så mycket, orkar man det? ja, man måste nog faktiskt göra det.
men en sak vet jag och det är att jag ska ta vara på tiden, min egen tid men framför allt tiden jag får med alla andra, de andra som faktiskt gör att jag känner mig så här lycklig som jag är nu. för nu efter studenten har man så många minnen, minnen av personer, känslor, underbara och fruktansvärda upptäckter. många av dessa kommer förbli minnen, andra kan man fortfarande knyta sig till och bygga vidare på..
jag kanske bara babblar en massa. fast det känns ganska bra. det känns ganska bra att vara en fattig, kär, galen, älskad, konstig och ung sommarjobbare som efter sex veckor inte vet vad hon ska göra med sitt liv..
det är en utmaning, en utmaning som jag tänker ta.
hur?!
Må bra
Mycket närhet
är den enkla vägen
Jag undrar
Varma platser
är den rätta vägen
Jag tvivlar
Färre frågor
är den kloka vägen
Jag bävar
Egna vägar
är den enda vägen
Jag tror
nästa gång...
hade du varit här mitt framför mig hade jag antagligen slagit dig hårt.
jag är inte den som slår, hatar och skriker men idag är hela jag vänd ut och in.
jag sitter och kan knappt skriva men ändå känner jag att jag måste
jag måste få det ur mig på något sätt och detta är nog det enda sättet.
att tro något är en sak men att verkligen veta är en helt annan.
jag ville veta, trodde att det skulle bli bättre då.
men om man vet så känns det på riktigt och det är precis vad det gör.
trodde inte att du va sådan
trodde att du var en av de bästa.
jag ska inte vara så dum
jag ska inte tro
nästa gång ska jag veta.
en neon katt och dioder i hucklet
måndagen bjöd på inköp av studentklänning och en lååång runda med Patricia och Gaston., så mysigt. i tisdags gick Nilla och jag vilse i skogen kom hem efter tre timmar.. glimåkra är inte så litet ändå.
onsdagskvällen spenderades hos Jonas i stan där vi grillade och hade det mysigt. och idag har det varit fullt upp.. jag hann med att skriva klart psykologin som skulle varit inne för sådär fyra månader sen, Wiie! sen åkte vi in till stan för att hämta mina glasögon och sen vidare mot hässleholm. nu ikväll har jag äntligen fått åka Patricias "cabbe". det var underbart, längtar till sommaren.. det var ju lite kallt ändå.
så ja, det är mycket som har hänt och det lär väl inte sluta där. på lördag är det ju road trip och på måndag åker vi till malmö. sjukt efterlängtat lov som har visat sig vara toppen!
det är ju påsk också, även om jag glömmer det i all ledighet. men ja, jag är inte så förtjust i ägg och tycker det är onödigt att sätta upp massa pynt för bara några dagar. men nu när jag kom hem låg det ett påskägg på min säng, då blir man ju lite glad iallafall.
ska man tro på rykten så är det dags för Blåkulla nu.. det finns ju viss charm med påsken också...
"Det mesta är klart, badat katten i neon, satt lysdioder i hucklet,
fixar just nu hjullagren på kvasten, blir raketbränsle i år.
Om vi inte ses på Blåkulla så önskar jag dig en riktigt GLAD PÅSK!"
vår med studentkänslor
äntligen är det lov!
även om det är tänkt att jag ska plugga större delen av lovet så är det ju lov. man kan sova lite längre, gå i mjukiskläder hela dan och bara ta allt i sin egen takt.. det tänker jag göra från och med i morgon.
jag fick mail idag ifrån "Underhållningspatrullen", jag kom med i Oliver!
nu känns det som om lite av min framtid är planerad, nu ska jag bara hitta ett jobb också.. det kanske blir svårare.
tror inte det funkar att plugga på folkhögskola och vara med i musikalen samtidigt så jag får helt enkelt välja och det har jag ju i princip redan gjort..
annars, även om jag är trött så känns allt sjukt bra. det är som sagt lov, det är strålande solsken om dagarna och snart blir det road trip med Anna och Nilla. idag är det den 3 april och det är cirka två månader och en vecka kvar till bal och student.. känslorna är lite blandade. längtar klart till själva dan då man står där med mössan men vad händer sen då? var blir alla av? alla dem man vill behålla så nära..
antar att det är dags att ta vara på tiden som är kvar nu. låter som en klyscha men jag ska försöka ta en dag i taget, så får vi se vad som händer..
när får jag tid?
Mitt liv
Kemi, matte, tyska, engelska,
historia, svenska, teknologi
och naturvetenskap
Raster, lunch, kurser, läxor,
program, prov, gräl, betyg,
godkänd, icke-godkänd,
lärare, trött, discon, telefon,
killar, bio, kläder, hästar, bio,
kompisar, livet, känslor och
kärleken!!!
När får man tid?
