på en bänk någonstans i världen

Satt i skolan och pluggade hela eftermiddagen idag, det var faktiskt väldigt skönt. Hela skolan var tyst det var bara jag och datorn, jag hade nog kunnat sitta där i flera timmar men jag fick slita mig vid kvart i sex. Mamma skulle iväg idag så jag hade inte så mycket att göra. Jag tog bilen och körde ut till Vä och min kära familj, riktigt härligt att köra och sen mötas av en glad ettårings fantastiska leende. Tog en skiva av pappa på vägen ut och skruvade upp volymen. Det var skönt att få drömma sig tillbaka till den gamla goda tiden, då man var liten och sådär oskyldig och inte visste så speciellt mycket. Hela kvällen har jag spelat Olle Ljungströms låtar och drömt mig tillbaka, kännt dofterna och sett färgerna framför mig precis så som det var när jag var liten. För det är verkligen så det är, pappas musik påminner mig om en vacker och problemfri värld då man inte riktigt visste vad man hade. Det händer allt för ofta att jag tar mig en titt i pappas cd-hylla och gräver fram något gammalt, skulle det inte vara för pappas skivor hade jag kanske inte ens hört talas om musiken. Men så tack vare detta så har all bra musik bara ramlat ner i huvudet på mig och det är fantasktiskt. Så hur mycket jag än tycker att mitt liv är bra som det är just idag kan jag inte hjälpa att jag tänker på hur det skulle sett ut annars, om det inte hade varit så eller om det inte hänt eller om hon inte hade sagt så. Jag borde kanske se det som att jag har en hel familj men jag kan inte ljuga för mig själv, jag har två halvor som aldrig mer kommer sitta ihop hur mycket jag än vill det. Jag kan inte heller dela på mig, därför tvingas jag välja så som jag har gjort i alla dessa år. Saken är att jag hade nog inte varit den jag är idag ifall alla dessa saker inte hade hänt. Livet och allt som skett har format mig till den jag är idag och ärligt talat så är jag rätt glad att jag just är jag.  

Slut på det sentimentala, i morgon är det fredag och jag ser faktiskt fram emot det. Jag funderar på att ta mig ner till parken på kvällen för att spela lit brännboll och ha trevligt med musikarna. Trots allt tänkande på de förflutna så är jag rätt lycklig, man kan inte va annat när man har så bra vänner omkring sig som jag faktiskt ändå har. <3

Så länge som jag längtat efter detta, det är helt otroligt underbart att jag klarade det. Ja, äntligen får jag köra bilen helt själv utan att någon sitter i framsätet och säger hur jag ska göra. Fredagen blev verkligen "Körkort" efter att jag hade skrikit ut min lycka så bar det iväg till Eko med lillebror och Pernilla och det köptes munkar i massor. När vi sen kom till Vä fick pappa en härlig chock. När mamma sen kom hem skjutsade jag henne och broren till mormor i Sibbhult, själv fortsatte jag mot Glimåkra och Patricia. Tillbaka i Sibbult för att hämta familjen spelas Jason Mraz på högsta volym och jag kan säga att det har jag längtat efter, själv i en bil, hög volym och Jason Mraz.
Lördagen gick väldigt snabbt eftersom vi mesta dels låg på stranden och hade det gött. Dagen avslutades i Oppmanna av alla ställen, där vi grillade och åt min rosa prinsesstårta med bilar på.
Helgen avslutades med hopptävling i Knislinge och nu försöker jag få mig själv till att göra klart alla mina arbeten som inte är klara, jag lyckas inte så bra...

Detta är helt fantastiskt jag känner att allt slit  inte har  varit i onödan och det här är underbart. Tror faktiskt inte jag har mått så här bra på länge, detta känns som ett riktigt lyft. Nu ser jag framemot en härlig sommar och hoppas på samma lycka när den är slut.