How do you measure a year in the life..
Måndag... jag vet nog inte riktigt vad jag ska skriva, kanske ska jag skriva om vad som har hänt idag eller om vad som borde ha hänt idag. Ja, jag vet inte riktigt jag är inte så säker på vad. Dagen har väl varit som en helt vanlig sång kanske, en som går lite likadant hela tiden men det finns ändå små höjdpunkter. Skolan va väl inget vidare förutom att Nilla va tillbaka det va skönt, har saknat henne något enormt fast jag träffar henne så mycket. Ja, folk tycker nog att jag är helt dum i huvudet eller något, jag undrar var hon är hela tiden och var hon gick och varför. Kanske är jag lite rädd att hon inte ska finnas där, kanske är jag rädd att min bästa vän en dag bara ska vara borta. Under de här fem dagarna har jag i alla fall insett hur mycket jag tycker om henne och hur mycket jag behöver henne. Den här dagen är kanske en hyllning till att jag har henne, men hon gör liksom livet lite mer värt att leva.
Vi hade konsert nu ikväll också, jag har nog aldrig varit så nervös.. sen kanske jag inte har sjungit en sådan svår låt för en publik innan heller. Det var väldigt lyckat i alla fall och jag tycker för en gångs skull att det lät bra. Att en främmande människa tar tag i en och säger att man sjunger bra och att hon/han blev rörd händer inte varje dag och därför sparar jag känslan ett tag. Så den här dagen har väl varit hyfsat lyckad, känns som om jag har redat ut det som har behövts redas ut och fått säga saker till personer som jag har behövt säga hur länge som helst.
Imorgon känns verkligen som en helt ny dag, kanske nya problem men även nya höjdpunkter och det är väl det som räknas. Just nu har jag bestämt mig för att verkligen ta en dag i taget och att vara överens med mig själv, jag hoppas verkligen det lyckas!
Så denna dag som har varit en hyllning till mina vänner är nu på väg att ta slut och jag ska snart glida ner under täcket och andas in doften av sommarkväll. Den här sången tar slut och i morgon spelas en ny, kanske blir det ett ordentligt lyft, kanske inte men jag skulle nog kunna ta det också.
Sov gott<3
Vi hade konsert nu ikväll också, jag har nog aldrig varit så nervös.. sen kanske jag inte har sjungit en sådan svår låt för en publik innan heller. Det var väldigt lyckat i alla fall och jag tycker för en gångs skull att det lät bra. Att en främmande människa tar tag i en och säger att man sjunger bra och att hon/han blev rörd händer inte varje dag och därför sparar jag känslan ett tag. Så den här dagen har väl varit hyfsat lyckad, känns som om jag har redat ut det som har behövts redas ut och fått säga saker till personer som jag har behövt säga hur länge som helst.
Imorgon känns verkligen som en helt ny dag, kanske nya problem men även nya höjdpunkter och det är väl det som räknas. Just nu har jag bestämt mig för att verkligen ta en dag i taget och att vara överens med mig själv, jag hoppas verkligen det lyckas!
Så denna dag som har varit en hyllning till mina vänner är nu på väg att ta slut och jag ska snart glida ner under täcket och andas in doften av sommarkväll. Den här sången tar slut och i morgon spelas en ny, kanske blir det ett ordentligt lyft, kanske inte men jag skulle nog kunna ta det också.
Sov gott<3
Kommentarer
Postat av: Anonym
livet är som jazz. Det handlar om att improvisasera. Göra det man tycker och känner för. Bara göra det. Där finns utrymme för allt. Allt kan hända.
Men Måndag är nog den minst nytta dag av alla.. Den leder jo inte till något. Måndag är mer blå. Mer Blues. Men det är en annan historia...
Trackback
